Under 2010 års absolut sista timmar lovade jag mig själv, min familj och mina vänner att jag ska springa Stockholms Maraton 2012 under 3 tim och 20 min. Jag har aldrig tidigare sprungit ett maraton. Jag har under min uppväxt spelat bland annat fotboll och pingis. Jag har under senare år tränat lite gymträning samt sporadiska löpturer. Min främsta merit inom löpningen är att jag för två år sedan tog mig runt Göteborgsvarvet. När mållinjen krosades var det med stumma ben och vinglande steg jag tog mig bort mot någonstanns att sitta. Som ovan nämnts är nu mitt mål att ta mig runt Stockholms Maraton 2012 snabbare än 3 tim och 20 min.
Idag genomfördes ett av veckans konditionspass. Det var en otroligt solig och vacker vinterdag i Stockholmsområdet. Dock gjorde kylan att jag föredrog att springa på löpbandet på gymmet istället. Väl vid gymmet var till min förvåning alla (4 stycken) löpbanden upptagna, jag fick istället börja passet med 15 minuters intensiv cykling. I ärlighetens namn ska det sägas att jag är inte direkt någon cykel-människa. Följden av detta var att svetten lackades som aldrig förr och benen var stumma innan löpningen ens hunnit börja.
Efter mina 15 minuter på cykeln gick över till löpbandet tog jag ett par stapplande steg innan benen sakteliga började följa bandets rytm. Jag sprang totalt i 23 minuter där lutningen på bandet varierade under passets gång. Bland annat la jag in ett parti på 1.2 km som bestod av konstant uppförsbacke. Det kändes relativt bra på löpbandet, men 23 minuter är långt ifrån vad det tar att springa ett maraton...Så det är tydligt att jag har enormt mycket jobb och slit framför mig.
På eftermiddagen passade jag på att ta en långpromenad på 1.5 timme i den fina vintersolen.
Kämpa på alla därute så hörs vi snart igen!
Idag genomfördes ett av veckans konditionspass. Det var en otroligt solig och vacker vinterdag i Stockholmsområdet. Dock gjorde kylan att jag föredrog att springa på löpbandet på gymmet istället. Väl vid gymmet var till min förvåning alla (4 stycken) löpbanden upptagna, jag fick istället börja passet med 15 minuters intensiv cykling. I ärlighetens namn ska det sägas att jag är inte direkt någon cykel-människa. Följden av detta var att svetten lackades som aldrig förr och benen var stumma innan löpningen ens hunnit börja.
Efter mina 15 minuter på cykeln gick över till löpbandet tog jag ett par stapplande steg innan benen sakteliga började följa bandets rytm. Jag sprang totalt i 23 minuter där lutningen på bandet varierade under passets gång. Bland annat la jag in ett parti på 1.2 km som bestod av konstant uppförsbacke. Det kändes relativt bra på löpbandet, men 23 minuter är långt ifrån vad det tar att springa ett maraton...Så det är tydligt att jag har enormt mycket jobb och slit framför mig.
På eftermiddagen passade jag på att ta en långpromenad på 1.5 timme i den fina vintersolen.
Kämpa på alla därute så hörs vi snart igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar